Fåglavik 1874-1978
Ursprunglig publicering i Smålandsposten februari 1979 Det sägs att tåget en vinterdag något av de första åren på 1870-talet blev stående utmed västra stambanan. Orsaken var mycket snö, och platsen var Fåglavik. Resultatet blev ett glasbruk, för med tåget anlände en grosshandlare från Göteborg vid namn Andersson, och han fick övernatta hos patron P O […]
Från Potsdam till Falun
Den här artikeln publicerades i Smålandsposten 1978 och kan betraktas som en fortsättning på berättelsen om Lauscha. Den skrevs sedan jag hunnit smälta intrycken från resan genom Östtyskland och grundligt studera boken det handlar om här. Jag mötte honom i Öst-Tyskland under den internationella glaskongressen i augusti 1977. Wolfgang Fetzer, journalist och författare, berättade att […]
Lauscha 1977 – Annorlunda glas från annorlunda stad
Annorlunda glas från annorlunda stad Den här artikeln, ursprungligen publicerad i Smålandsposten 1977, tillkom efter den internationella glaskongressens möte i Berlin/Leipzig i augusti 1977. Huruvida glaskongressen lever idag vet jag inte, men på den tiden samlades ett hundratal personer från stora delar av världen vart tredje år för att umgås, utbyta tankar och delta i […]
Förutsättningar för byggnadsvård
Byggnadsvårdsåret 1975 är slut, men detta faktum får inte ge anledning förmoda att intresset för äldre byggnader och byggnadsmiljöer upphörde när 1976 tog vid. Tvärtom, en av förutsättningarna för byggnadsvårdsåret var ju att initiera ett ökat intresse för såväl unika byggnader som för vardagsmiljöer. Givetvis är det svårt att mäta effekten av de aktiviteter som […]
Älghult
Resan slutar som sig bör i socknens centrum, Älghult. Har finns en del sevärdheter att dela med sig till besökaren. Illustrationerna visar två av dem, nämligen kyrkan med den gamla kyrkplatsen i förgrunden och Hältekärrstugan i hembygdsparken. Framvuxen ur byarna Den mycket stora Älghult socken uppvisar en centralort med medeltida anor. Här finns inga kända […]
Den som söker ska finna
Kategorier
Vi skriver om
Vi som skriver
Efter många år inom musei-, förlags- och designvärlden kommer vi att skriva om och betrakta företeelser som tjusar och bedrar såväl öga som öra och övriga sinnen.
30 jan 2018
Nottebäck
(Så till socknens centrum. Illustrationerna visar kyrkan och hembygdsgården.)
De äldsta bebyggelsespåren utgörs av ett gravfält av osäker ålder. Namnet dyker för första gången upp i det skriftliga källmaterialet redan 1377 då Ingeborg Torsdotter återfår en gård i ”Notabaek”. Ytterligare ett antal medeltida belägg leder fram till jordeboken 1745 som redovisar två gårdar tillhörande biskopen i Växjö, en prebendegård och fyra frälsegårdar. Det rörde sig redan då om en förhållandevis stor by.
Den medeltida stenkyrkan revs i samband med att den nya uppfördes. Invigningen förrättades 1837 av biskopen i Växjö, Esaias Tegnér (se Granhult). Bland inventarierna märks ett medeltida triumfkrucifix och en Olofsbild från tidigt 1300-tal.
Nottebäcks sockens hembygdsgård finns i Norrhult. Hembygdsföreningen bildades 1954. Tio år senare donerades den nuvarande hembygdsgården till föreningen.
/Lars Thor