Flöxhult och Hovgård

Flöxhult och Hovgård – Vi lämnar nu Åseda och beger oss till Älghults socken, ibland benämnd den till ytan största socknen i hela södra Sverige. Även om detta inte skulle vara sant så kvarstår faktum att socknen en gång var den socken som hade de flesta glasbruken i hela landet. Vi börjar med ett par orter som besökaren säkert skulle missa om han eller hon inte hade en bruksanvisning i handen. Illustrationerna visar platserna för respektive glasbruk.

Fflishwltth blir Flöxhult

Under medeltiden var Flöxhult med all sannolikhet en av sätesgårdarna i Uppvidinge. Det första säkra belägget är från 1545 års jordebok som redovisar fyra frälsegårdar i ”Fflishwltth”. Till Flöxhult räknades vid den här tiden den närbelägna orten Hovgård. De båda skildes åt i slutet av 1500-talet samtidigt som Flöxhult behöll den säterikaraktär som fortfarande präglar dagens stora och extensivt brukade gård. Landskapet har sina äldre drag kvar med stora odlingsrösen och delvis begränsade åkerytor.

Naturligtvis utvecklades en omfattande torpbebyggelse på det stora säteriets utmarker. Det kan vara en av orsakerna till att ett glasbruk anlades 1896. De kvalificerade glasblåsarna fick man naturligtvis hämta utifrån medan de okvalificerade arbetena och distributionen av ved och andra förnödenheter kunde skötas av människor i närområdet. Glasbruket lades ner redan 1910 och man vet inte så mycket om produktionen. Antagligen rörde det sig om ett ordinärt småglasbruk med huvudsaklig avsättning i närområdet.

Även i Hovgård anlades ett glasbruk som var i drift från 1898 till 1927. Det var helt inriktat på framställning av fönsterglas, en produkt som inte präglades av någon större lönsamhet. Efter en konkurs köptes glasbruket av affärsmannen Ernst Johansson, vars son Eric sattes att sköta bokföring och andra sysslor. 1916 köpte Ernst Johansson Åfors glasbruk och dit flyttade Eric, som bytte efternamn till Åfors. Därmed lades grunden till den senare Åforsgruppen som småningom ändrade namn till Kosta Boda AB.

/Lars Thor