Hooltth

Vi förflyttar oss längre in i den stora Älghults socken och kommer till ett av de stora småländska vattendragen, till Hohult. De valda illustrationerna visar bygatan med delar av ålderdomlig bebyggelse och ett odlings/kulturlandskap med månghundraåriga anor.

Vägg i vägg med tätorten Alstermo

Innan samhällen och gränser var etablerade följde kolonisationen vattendragen. Detta gäller i allra högsta grad Alsterån, vars strömfåra och dalgång innehåller en lång rad kulturhistoriska företeelser. Vägg i vägg med tätorten Alstermo finns Hohult, en by med förhistoriska anor i form av odlingsrösen och ett förmodat gravfält från järnåldern.

I det skriftliga materialet finns Hohult belagt redan 1297 då Bengt Petersson å sin sons och hustrus vägnar säljer gods till Peter Öjarsson (Bonde). Sedan följer ett flertal belägg från 1300–1400-talen. Bland annat finns på 1490-talet två gårdar antecknade i Arvid Trolles jordebok. I jordeboken från 1545 redovisas fyra frälsegårdar i ”Hooltth”. Byn var alltså stor samtidigt som samtliga belägg påvisar adliga ägare med arrendatorer på gårdarna.

I dag upplever besökaren den ålderdomliga bygatan, timrade byggnader och ett odlingslandskap med stora rösen och stenmurar. Alltsammans ger belägg för ett mycket långt och kontinuerligt brukande. På den andra sidan Alsterån växte samhället Hohultslätt fram under 1900-talets första hälft. Småningom bytte tätorten namn till Alstermo.

I december 2014 beslöt Riksantikvarieämbetet att Hohults by är riksintresse för kulturmiljövården.

/Lars Thor