(Vi går vidare till en annan del av Uppvidinge, nämligen Nottebäck socken, som har en hel del sevärdheter att bjuda på. I främsta rummet kommer givetvis kyrkan i Granhult, en klenod med få motsvarigheter. Illustrationerna visar kyrkan och hembygdsgården. Den svartvita bilden kräver en kommentar. Jag tog den i slutet av 1970-talet från en helikopter i samband med de omfattande arkeologiska arbeten som bedrevs i Sävsjö och Granhult och som redovisas i Kronobergsboken 1979–80).
De äldsta bebyggelsespåren i Granhult utgörs av ett par bronsåldersrösen. Mellan Granhults by och kyrkan finns ett område med fossil åkermark om ca 15 hektar i form av vallar och långsmala tegar som genom C 14-metoden daterats till järnåldern (se Sävsjö, Lenhovda socken). Det första medeltida belägget härrör från 1360 då Arvid Bengtsson (Lejonansikte) köper en gård. På 1490-talet finns en gård antecknad i Arvid Trolles jordebok och i jordeboken 1545 redovisas en skattegård, en gård tillhörande sockenkyrkan och en frälsegård i ”Granhwllth”.
Ursprungligen utgjorde Granhult en egen socken men fördes 1837 över till Nottebäck i samband med byggandet av den nya kyrkan där. Biskopen i Växjö, Esaias Tegnér, ville i samband därmed riva den gamla träkyrkan i Granhult. Men bönderna vägrade följa biskopens befallning. De förvandlade kyrkan till spannmålsmagasin och räddade därmed den gamla klenoden till eftervärlden, en handling vi skall vara mycket tacksamma över idag. Ytterligare sex träkyrkor fanns ursprungligen i Uppvidinge, men de revs alla i samband med uppförandet av de nya stora kyrkorna.
I själva verket är Granhults kyrka Sveriges äldsta bevarade träkyrka. Genomförda dateringar pekar mot 1220-talet. Byggnaden uppfördes i planbilat liggande furutimmer. Långhuset mäter invändigt 9,4 x 6,8 meter och koret 4,4 x 4,4 meter. Sakristian uppfördes i början av 1600-talet och vapenhuset 1723. Bland bevarade inventarier märks en Mariabild och en Olofsskulptur från medeltidens slutskede. Vid mitten av 1700-talet smyckades kyrkan med målningar av den kände mästaren Johan Christian Zschotzscher, som var verksam även i ett antal andra kyrkor. Kyrkobyggnaden kompletteras med fristående klockstapel och stiglucka.
När Granhults socken införlivades med Nottebäck hade den länge varit annex till den större grannsocknen. Granhult hade egen komminister, vars bostad var kaplansgården invid kyrkan. Där finns en enkelstuga i två våningar, uppförd på 1700-talet. Vidare finns en loftbod. Båda utgör idag hembygdsgården i Granhult.
/Lars Thor
15 jan 2018
Granhult – Kyrka och hembygdsgård
(Vi går vidare till en annan del av Uppvidinge, nämligen Nottebäck socken, som har en hel del sevärdheter att bjuda på. I främsta rummet kommer givetvis kyrkan i Granhult, en klenod med få motsvarigheter. Illustrationerna visar kyrkan och hembygdsgården. Den svartvita bilden kräver en kommentar. Jag tog den i slutet av 1970-talet från en helikopter i samband med de omfattande arkeologiska arbeten som bedrevs i Sävsjö och Granhult och som redovisas i Kronobergsboken 1979–80).
Ursprungligen utgjorde Granhult en egen socken men fördes 1837 över till Nottebäck i samband med byggandet av den nya kyrkan där. Biskopen i Växjö, Esaias Tegnér, ville i samband därmed riva den gamla träkyrkan i Granhult. Men bönderna vägrade följa biskopens befallning. De förvandlade kyrkan till spannmålsmagasin och räddade därmed den gamla klenoden till eftervärlden, en handling vi skall vara mycket tacksamma över idag. Ytterligare sex träkyrkor fanns ursprungligen i Uppvidinge, men de revs alla i samband med uppförandet av de nya stora kyrkorna.
När Granhults socken införlivades med Nottebäck hade den länge varit annex till den större grannsocknen. Granhult hade egen komminister, vars bostad var kaplansgården invid kyrkan. Där finns en enkelstuga i två våningar, uppförd på 1700-talet. Vidare finns en loftbod. Båda utgör idag hembygdsgården i Granhult.
/Lars Thor