Ursprunglig publicering i Smålandsposten februari 1979 Det sägs att tåget en vinterdag något av de första åren på 1870-talet blev stående utmed västra stambanan. Orsaken var mycket snö, och platsen var Fåglavik. Resultatet blev ett glasbruk, för med tåget anlände en grosshandlare från Göteborg vid namn Andersson, och han fick övernatta hos patron P O […]
Den här artikeln publicerades i Smålandsposten 1978 och kan betraktas som en fortsättning på berättelsen om Lauscha. Den skrevs sedan jag hunnit smälta intrycken från resan genom Östtyskland och grundligt studera boken det handlar om här. Jag mötte honom i Öst-Tyskland under den internationella glaskongressen i augusti 1977. Wolfgang Fetzer, journalist och författare, berättade att […]
Annorlunda glas från annorlunda stad Den här artikeln, ursprungligen publicerad i Smålandsposten 1977, tillkom efter den internationella glaskongressens möte i Berlin/Leipzig i augusti 1977. Huruvida glaskongressen lever idag vet jag inte, men på den tiden samlades ett hundratal personer från stora delar av världen vart tredje år för att umgås, utbyta tankar och delta i […]
Byggnadsvårdsåret 1975 är slut, men detta faktum får inte ge anledning förmoda att intresset för äldre byggnader och byggnadsmiljöer upphörde när 1976 tog vid. Tvärtom, en av förutsättningarna för byggnadsvårdsåret var ju att initiera ett ökat intresse för såväl unika byggnader som för vardagsmiljöer. Givetvis är det svårt att mäta effekten av de aktiviteter som […]
Resan slutar som sig bör i socknens centrum, Älghult. Har finns en del sevärdheter att dela med sig till besökaren. Illustrationerna visar två av dem, nämligen kyrkan med den gamla kyrkplatsen i förgrunden och Hältekärrstugan i hembygdsparken. Framvuxen ur byarna Den mycket stora Älghult socken uppvisar en centralort med medeltida anor. Här finns inga kända […]
26 feb 2013
Elme Glasbruk – Ett 80-årsminne
Året var 1917. Elme glasbruk grundades mitt under brinnande världskrig. Många glasbruk fanns redan, och under åren 1917–1920 anlades inte mindre än tio nya bruk, varav sju i Småland.
Förutsättningarna var goda. Elme glasbruk placerades invid stambanan, vilket underlättade transporter av råvaror, bränsle och färdiga produkter. Genom tillkomsten av järnvägen på 1860-talet hade omvandlingen av en bondby till det blomstrande samhället Älmhult påbörjats.
Bland initiativtagarna till Elme märks främst den betydande glasgrossistfirman Brising och Fagerström i Stockholm. Även Gustaf Dalén, AGA:s grundare, ingick som intressent i företaget. Orsaken var att bruket kunde framställa linser och andra förnödenheter för AGA:s fyrar. För sakkunskapen stod ingenjören Hans Wilhelm Hanse, född i Växjö och utbildad vid Chalmers i Göteborg.
Elme genomgick samma serie av med- och motgångar som alla andra glasbruk. Hög produktionstakt och stort kvalitetsmedvetande varvades med konjunkturavmattningar, strejker och konkurser. Man kan lugnt påstå att Elme nådde sina högsta höjder under slutet av 1920-talet, inte minst genom konstnären Edvin Ollers insatser.
Vid midsommartid 1970 var de goda tiderna över, och den siste ägaren av Elme, Jarl Borgarp, blev den som i samråd med de anställda inledde avvecklingen. Utförsäljningen av lagret påbörjades, och det blev turisterna som ända fram till 1975 kunde förse sig med glas från det anrika bruket.
Under våren 1997 hedras minnet av Elme glasbruk med en utställning i Älmhults bibliotek. Teckningsläraren Willy Pettersson, som även själv arbetat vid Elme, har genom åren dokumenterat bruket i form av teckningar och akvareller. Han har även samlat ett stort antal fotografier. Ekonomhistorikern Torbjörn Fogelberg har på grundval av det omfattande arkivet från Elme skrivit en ingående historik, som finns tillgänglig i Smålands museum. Historiken har tillsammans med en del av bildmaterialet fått bilda grundval för en katalog som i sin tur ger bakgrunden till utställningen. I övrigt medverkar konstföreningen, kommunen och flera privatpersoner i projektet.
Lars Thor
Ursprunglig publicering i Kulturspridaren I Värend och Sunnerbo utgiven av Kronobergs läns hembygdförbund och Smålands museum 1997:1